En bal på slottet...

Här i Frankrike räknas jag inte som en Eramus-student. För de som inte är insatta är Erasmus-utbyte till för studenter från EU-länder som åker till ett annat EU-land för att studera. Från Sverige till Frankrike exempelvis. Men här är jag som sagt ingen "vanlig" Erasmus-student, utan jag är "Double degree". Det innebär att jag läser med en fransk klass under vårterminen och att jag läser exakt samma kurser som de franska studenterna läser. När jag avslutar mina studier i Umeå nästa sommar kommer jag att kunna ansöka om masterexamen både från Umeå Universitet och från Groupe ESC Troyes. Väldigt intressant, tycker jag. Förutom jag är det fem andra double degree-studenter i klassen, bland dem Fredric från min klass i Umeå. Det är stora fördelar med att läsa tillsammans med en fransk klass, man lär känna folk bättre och det är lättare att förstå kulturen. Mycket trevligt!

Erasmusstudenterna får själva välja vilka kurser de vill läsa. Överlag läser de relativt få kurser och har lite att göra. Mycket fritid alltså. En tysk vän skrev på sin Facebook-status att hon hade blivit "Erasmusified" - att hon aldrig behövde vara i skolan och att hennes liv var en stor fest. Härligt, härligt! Här är alltså skillnaden mellan Erasmus-studenterna och Double degree-studenterna tydlig. Det är stor fest i kväll och de flesta är ute. Inte double degree. Fredric och jag ska mötas imorgon förmiddag för att arbeta på vår uppsats och ska vara supereffektiva och få massor gjort under morgondagen. Alltså sitter vi hemma i kväll och drömmer oss bort. Men vad är väl en bal på slottet, en onsdagsfest i Troyes...

Basketproffs

Jag jobbar hårt på att spetsa mitt CV när jag är här i Troyes. Nyligen lade jag till titeln filmstjärna på CV:et och i dag hade jag tänkt lägga till basketproffs. Men så blev det tyvärr inte.

Jag har börjat träna basket tillsammans med skollaget. Motivationen är att lära sig lite franska och att få röra på sig lite. Så långt går det bra. Men jag är supermegadålig på att spela basket. Och laget är nästan lika supermegadåligt som jag är. I eftermiddag hade vi vår första match inbokad. Den blev dock inställt, så än är jag inte basketproffs. För har man spelat match blir man väl automatiskt proffs. Det har väl ingenting med kvalitén på spelet att göra. Eller?

En helg i Feucherolles

Tidigt i fredags morgon tog jag tåget mot Paris. Jag fick sällskap av Kakan och vi tillbringade dagen i Paris. Supermysigt! Drygt 20 grader varmt och strålande sol. Vi strosade i mysiga Montmartre, åt god glass och lunchade på Champs Elysées.

På eftermiddagen tog jag tåget mot St Nom la Bretèche för att tillbringa helgen tillsammans med familjen Denton-Thompson i Feucherolles. Vi hade en trevlig och mysig helg. Såg på fotboll på TV och laget vi hejade på (Frankrike) vann. Såg på fotboll i Chambourcy och laget vi hejade på (British Section, Lycée International) vann - stjärnan vi var där för att heja fram gjorde tre (!) mål. Ett oväder drog in; blixtar och dunder! Åt middag på mysig restaurang i Versailles. Shoppade i Parly2. Såg efter många om och men handboll live - det var många hinder på vägen innan vi hittade fram till rätt gymnastiksal. Beundrade ett hus som nästan var renoverat och fixat i vartenda skrymsle sen jag bodde där.

Toppenhelg. Hoppas och tror på fler sådana framöver!

 Vacker karusell vid foten av Montmartre.

Sacré-Coeur.

Vilken lycka ifall storebror hade varit med och visat vem som är snabbast på att springa upp för många trapporna... =)

 För dem som inte tror mig när jag säger att det var varmt.

 Karin "Kakan" Rydstedt på promenad utanför Moulin Rouge.

Lycklig! Utanför Ladurée på Champs Elysées.

Måste få visa "macaronisarna" också!
(Ja, det är toppen av Eiffeltornet man ser i bakgrunden.)

Lördag morgon i Troyes

Är inte lika trevlig för alla.

Bilden är tagen lördag morgon förra veckan. Själv är jag inte i Troyes denna lördagsmorgon, men jag hoppas att den äldre mannen får en bättre dag i dag. Att han slipper försöka (läs: misslyckas med) att tvätta bort klotter från kvällen innan, och istället får njuta av helgen.

Morgonstund

Då tar man på sig ballerinaskorna och solglajjerna och promenerar till skolan.

I eftermiddag ska det vara 18 grader varmt och strålande sol. Och jag är ledig några timmar - 3 timmar och 45 minuter rättare sagt. De dyrbara minutrarna ska tillbringas i solen i parken. Ibland är livet i Frankrike sweet life.

I det franska klassrummet

Den franska studiekulturen skiljer sig en hel del från den svenska, vilket yttrar sig i en hel del skillnader i miljön i klassrummet. För det första är förutsättningarna helt olika, hemma är jag schemalagd uppskattningsvis sex timmar en genomsnittlig vecka och här är jag schemalagd ungefär sex timmar per dag. Det är närvarokontroll, så man måste gå till skolan. Studiesystemet bygger inte på eget ansvar, vilja och motivation som det gör hemma – här ”tvingar man” studenterna till skolan.

De flesta elever sitter med sina datorer. Många antecknar på datorerna istället för med papper och penna (och de är duktiga på att snabbt och smidigt rita avancerade figurer!), men de flesta slösurfar; Facebook, Hotmail, bloggar etcetera. Dessutom sitter man och chattar med varandra för att prata om hur tråkig föreläsningen är och så.

Det pratas en hel del. På förmiddagarna är det relativt tyst i klassrummet, folk är trötta och upptagna med sina datorer. Tystnaden bryts när folk snyter sig – för det gör de ofta, noggrant och högljutt (!). På eftermiddagarna har man hunnit tröttna på underhållningen som datorn kan erbjuda, och de flesta har lessnat och vill gå hem. Då går ljudnivån upp och det pratas en hel del, inte bara diskreta viskningar utan ordentliga konversationer med många inblandade parter. Det blir svårare att höra vad läraren säger.

I övrigt älskar lärarna – som i de flesta fall inte ens är lärare utan framgångsrika människor från näringslivet – grupparbeten. Jag har deltagit i ungefär 10 grupparbeten sen jag kom hit. Ibland är grupparbetet den enda grunden för betygen i en hel kurs. Jag kan inte påstå att jag gillar systemet. Det är svårt att få slutprodukten av grupparbetet så bra som man (jag) vill ha den, och det blir därigenom svårt att få det betygen man (jag) vill ha.

Vi fördjupar oss aldrig i något. Under terminen läser vi 17 olika kurser, och har cirka 14 olika lärare. De upprepar det andra redan har sagt – och säger emot varandra ibland. Alla hinner bara skrapa på ytan på de olika ämnena, och vi hinner aldrig gå djupare. När man skriver tenta gäller det att hålla isär vad olika lärare har sagt, för det är deras åsikter och uppfattningar som vi tentar av.

Min största kritik av det franska studiesystemet är att det inte uppmanar studenterna till att tänka själv. Vi sitter på föreläsningar hela dagarna och lyssnar och lär oss vad ”lärarna” säger. Vi har ingen kurslitteratur utan lär oss det de säger åt oss. Inget annat. Och använder man inte de orden som lärarna själva använder när man skriver tenta kan man glömma sitt betyg.

Jag säger inte att det inte är intressant att vara här, för det är det. Det är intressant och lärorikt att få uppleva ett annat studiesystem. Och det finns fördelar här också. Anknytningen till näringslivet är stark, och möjligheterna verkar vara stora att ta hjälp av föreläsarna och deras kontaktnät när man söker praktikplats/jobb.

Oj, vilket långt inlägg. Är det nu jag tilläger att det är skrivet under en föreläsning…?

Shoppinglycka

Efter vissa önskemål och påtryckningar (från bland annat en shopoholic till brorsdotter) tänkte jag försöka visa några shoppingfynd här på bloggen framöver. Här nedan två par ballerinaskor - i min storlek! Jag trodde att det skulle vara omöjligt att hitta här eftersom skorna är mindre här än hemma, och jag redan har stora problem att hitta skor hemma. Som vanligt är det ju inte jag som väljer skorna - de väljer mig. Men jag är ganska nöjd med skorna som valde mig den här gången. Känns somrigt och bra.



Filminspelning och biobesök

Jag har nu även tänkt skriva in titeln filmstjärna i mitt CV. I fredags medverkade Fredric & jag i en reklamfilm som förståårsstudenterna vid skolan producerar. Vi skulle göra reklam för départementet, regionen, som vi befinner oss i - Aube (Frankrike är uppdelat i 101 départements). Vad fick då filmstjärnorna tillika stjärnskotten göra? Jo, vi skålade (dock med tomma glas - vilken besvikelse!) och sa "J'aime la champagne" - "jag älskar champagne"! Vilken insats för Frankrikes turism vi har gjort!

I dag: tentaplugg. Status: uttråkad.

I kväll väntar biobesök. Jag och några vänner ska se den franska filmen "Ma part du gâteau". Målen är att inte somna - vilket är lätt hänt när man ser på film - och att förstå handlingen. Wish me luck.

30 grader varmt och snö

Om jag ska klaga på något så måste jag få göra som alla andra äkta svenskar - klaga på vädret. Hela veckorna är det strålande sol och varmt. Och vi måste sitta inomhus hela dagarna! Den senaste veckan har lärarna varit tvungna att kedja fast oss i bänkarna på mornarna, för annars har risken varit överhängande att vi skulle överge dem och tillbringa våra dagar utomhus, i solen. Och när helgen kommer - och jag längtar så mycket efter att få sitta ute i en park och lapa sol - så är det bara grått och trist. Inte ens en liten solstrimma!

Här nedan kan ni se vädret från Troyes. Riktigt så illa (eller bra...) som kartan visar är det kanske inte, men kartan visar precis hur det känns. Bittert, alltså.



Borlänges bästa Brännströms

Den där dikten var inte helt korrekt. Det stod att le facteur, brevbäraren, skulle komma i början av nästa vecka. Fel, fel, fel, fel, feeel! I går fick jag ett grönt vadderat kuvert med fyra fina brev, Ahlgrens bilar och Marabou. Lycka!

Och vilka var då avsändarna, tillika poeterna? Jo, det var ju Les Bränneurs, Skräcken i backen. Borlänges bästa Brännströms. Storebror med familj alltså. Så underbara! Nu längtar jag hem, drömmer mig bort till en ljuvlig sommardag som tillbringas tillsammans med det perfekta sällskapet (familjen Brännström alltså) i den mysiga stugan i Hjulbäck. Jag hoppas på många sådana dagar i sommar.

Poème by le Bränneurs

Det är inte ofta någon skriver en dikt till mig (om det ens någon gång har hänt tidigare...), men i går fick jag en vacker (?) dikt skickad på mail. Och att någon ansträngt sig för att skriva en dikt till mig måste uppmärksammas - alltså publicerar jag mästerverket här.

Poème by le Bränneurs

Bonjour i Paris, hoppas du mår som en gris.

Det är ingen idé att låta hemlängtan klämta, för du har snart ett lettre att hämta.

Håll utkik efter le facteur, han i början av veckan komma bör.

Louise din lilla fis, hoppas du har det bra i Paris!

Puss och hej, glöm inte att vi älskar dig.

Fortsättning följer...

Nedräkning

Som jag nämnt i förbigående har jag de finaste vänner man kan ha. Två av dem, världens bästa Skövdebor, ska komma hit och hälsa på. I dag är det exakt en månad tills de kommer. Vilken lycka! Om en månad är de här hos mig i Troyes. Jag längtar efter er, Emma & Anette!

Fotot har jag ärligt stulit från Emma.

Grattis Louise

I dag infaller min franska namnsdag. "Grattis, grattis" sa alla de franska studenterna på lunchen. Eller tja, riktigt så sa de ju inte - det var mer i stil med "Bon fête". Jag hade hursomhelst glömt att det var 15:e mars som gäller i det här landet, så jag blev glad och överraskad. Summa summarum - i år får jag fira namnsdag två gånger, i Frankrike 15:e mars och i Sverige 25:e augusti. Vilken tur man kan ha! =)

Ett foto av ett foto

Jag önskar att det var jag som tagit originalet av fotografiet av Eiffeltornet, men det är det inte - det är ett foto av ett foto. Fotografiet är från världsutställningen i Paris år 1900. Vackert! Vad häftigt det hade varit att vara där.

Soirée Semla

Succé. Hela klassen kom - allihopa förutom en kille som var i Paris på anställningsintervju. Han är ursäktad. Drygt 40 semlor gick åt till drygt 30 personer. De flesta gillade semlorna, alla var glada över iniativet. En toppenkväll blev det.

När man har vispat grädde får man slicka på visparna.

43 smaskiga semlor.

Karin kom förbi och hjälpte till att baka semlor och fixade kvällens partyfrisyr.

Laura, Sophie, Géraldine och Solen gillade semlorna. Fredric gillade sällskapet.

Thomas, Claire och Margaux.

Det är lätt att bli lite kladdig, här Margaux.

(Det fanns servetter...)

Att bära hem påsar

Jag har ett stort projekt på gång. Fettorsdag, eller Soirée Semla kallar jag det för. Jag har bjudit in hela min klass, cirka 25 franska elever och 6 utbytesstudenter, på fest imorgon. Jag ska, med lite (eller kanske mycket?) hjälp baka semlor till oss allihopa - och självklart måste det finnas några extra reservsemlor. Intressant och utmanande projekt!

I dag har jag handlat. Och handlat. Och handlat. Det var del ett i mitt semmelprojekt. Första uppdraget var att få tag i jäst - det skulle inte alls vara svår, hade jag tänkt. När jag bodde i lilla byn Feucherolles, som inte ens hade en riktigt affär, var det ändå busenkelt att få tag i jäst - på byns egna lilla bageri. Här hittade jag jäst - på det femtonde bageriet jag besökte. Puh! En ganska bra promenad blev det. Sammanfattningsvis, färsk jäst är väldigt svårt att få tag i i La France. Övriga ingredienser som jag haft svårt att få tag i är hjortronsalt - men det har mamma skickat och det kom med posten i dag. Tackar!

Men förutom att äta lite semlor ska vi ha förfest här också. Och att ha fest i Frankrike är lite olikt att ha fest hemma - här fixar värdinnan inte bara snacks, men dryck också. Så från affären har jag burit en massa snacks, vissa alkoholhaltiga drycker, en massa juice och läsk och ingredienser till semlorna såklart. Tungt! Mina stackars armar, som saknar Iksu, hade det inte lätt.

På de franska fester jag varit på tidigare överlämnar gästerna de alkoholhaltiga dryckerna de har köpt till värdinnan som sedan ställer fram dem. Sen dricker alla av allt. Väldigt praktiskt tycker jag, då man får stor variation. Hur många gånger har man inte kommit till en fest och önskat att man kunnat dricka det någon annan dricker istället för det man har med sig själv? Någon (svensk) påpekade att med det här upplägget kunde man ju själv köpa något jättebilligt, och sedan snylta på andra. Javisst, men du räcker ju över det du har köpt till värdinnan och det borde bli ganska tydligt om du är en snyltare. Och då kanske du inte blir bjuden mer.

Hursomhelst har jag förstått det som att värdinnan erbjuder ett basutbud. Så det har jag försökt fixa. Enkelt är det inte. Hoppas nu att jag "gjort rätt". Det är så spännande det här. Uppdateringar - och bildbevis - från Soirée Semla kommer senare.

Rolex

Under eftermiddagen har vi i klassen presenterat olika lyxföretag. Min grupp hade valt Rolex  och vi hade en powerpoint-presentation som var cirka 10 - 15 minuter lång. Projektet har vi arbetat med i mindre än en vecka, och vi har inte lagt ner speciellt mycket tid. Läraren hade dock önskat att vi skulle ha formell klädsel, och då frågade jag fransmannen i gruppen vad han skulle ha på sig - "kostym" svarade han utan tvekan. Så för mig blev det svart klänning i dag. Och det här var en liten presentation som vi inte lagt ner mycket tid på alls. Hemma i Sverige hade jag typ på mig jeans och tennisskor när jag försvarade min c-uppsats. Men här är det viktigare att det ska se bra ut.

Så här såg vi ut i dag, Emilie, jag & Thomas. 

I övrigt har det varit varmt & soligt i dag. Under lunchen satt vi i skolans egna Solsida och njöt. Ungefär 15 grader varmt under dagen, 10 grader just nu. Skönt! Våren är på gång.

Macarons

Makaronernas dag. I dag har Juliette i min klass bjudit på macarons (sv: makaroner) som hon köpt med sig från Paris. Macarons är ett känt franskt bakverk som är gjort på äggvitor, mald mandel, florsocker och socker. Macarons finns i massa olika färger och med en massa olika smaker. Trots att jag bott i Frankrike i ett år tidigare har jag aldrig testat denna specialitet. Jag frågade Juliette allmänt om macarons en dag och då berättade hon att de mest kända och godaste macarons i hela Frankrike kunde köpas på det välkända bageriet Ladurée i Paris. En annan dag fick jag höra att Ladueée räknas som ett lyxmärke. Samtidigt säger Juliette att hon ska till Paris och att hon ska köpa med sig macarons tillbaka så att jag ska smaka. För är man i Frankrike ska man äta macarons från Ladurée! Sagt och gjort, i dag hade hon med sig dessa ljuvliga bakverk - inköpta i morse. Jag premiärprovade macarons förra veckan och då var de ganska intetsägande. I dag smakade det underbart!

Fantastiska macarons i fina färger. Jag valde den bruna, choklad. Mmm...

Juliette som bjuder på macarons. Min kassa mobilkamera gör dock varken Juliette eller macaronisarna någon rättvisa. Nu håller jag tummarna för att Juliette kan komma på torsdag kväll då det ska firas fettorsdag med en massa semlor på 151 Avenue Pierre Brossolette. Mer om det senare.

När jag får gäster så småningom ska jag bjuda dem på macarons från Ladurée. Det är ett löfte!

Och tivolit som kom till stan

I Troyes händer det grejer. Ett stort tivoli, Foire du Mars, har kommit till stan och ska stanna i mer än tre veckor. Tivolit är mycket större än de kringresande tivolin som jag är van vid (en karusell och ett chokladhjul), och känns som ett litet Gröna Lund. Det finns en bergochdalbana, ett pariserhjul, ett fritt fall, ett gäng barnattraktioner, restauranger, försäljning av onyttigheter och en massa, massa annat. Igår gick Fredric & jag dit för att åka pariserhjulet och därigenom få en schysstare översikt över stan - som är den plattaste staden någonsin vilket gör att man aldrig får någon utsikt. Vi åkte varv, på varv, på varv i pariserhjulet och fick en ok utsikt. Det var dock några hus som stod lite för nära och var lite för höga för att utsikten skulle vara såsom vi hoppats.

Vi tog en promenad runt på tivolit och spanade in allt som fanns där. Mycket var det.

Vissa karuseller var rosa & fina.

Andra var läskiga - speciellt den till höger där folk hänger upp och ner.

Godsaker.

I fäders spår för framtids segrar

Och så var ännu ett år förbi. Jag ville så gärna se Vasaloppet, men i år gick det helt enkelt inte. Tydligen kunde man inte streama Vasaloppet från SVT, och även om man hade kunnat det är mitt internet alldeles för dåligt för det. Jag kan inte ens streama från sr.se och lyssna på loppet. Men så mysigt det hade varit att få dricka varm choklad, äta mjukt bröd med bregott och falukorv och titta på Vasaloppet iklädd pyjamas och morgonrock. Även om internet hade funkat hade många av de andra sakerna varit svåra - falukorv är till exempel inte jättelätt att få tag i i Troyes. 2006, när jag bodde i Paris, klev jag upp tidigt, tidigt och åkte in till Svenska Kyrkan för att se Vasaloppet. Där hade de nämligen SVT Europa. Vi drack varm choklad och blåbärssoppa och åt smörgåsar med falukorv som var inköpt på IKEA. Ingen pyjamas och ingen morgonrock. Men alla sätt är bra utom de dåliga.

Varje år brukar jag säga att "nästa år, nästa år ska jag vara på plats!". Av tradition säger jag det i år igen och hoppas att det kan bli verklighet nästa år.

Ibland säger jag också att "nästa år kanske jag ska åka - kanske Tjejvasan". Men jag vet inte. Det känns som att förutsättningarna blir sämre för varje år. Men kanske blir det en Tjejklassiker någon gång, det vet man inte. Men inte i år, det är klart och tydligt.

Gps vs Google maps

För några år sedan var min kära vän Malin (innehavaren av Pensionat Älvan, ni vet) på utbyte i Leeds. Under en av vandringarna i staden sa en av hennes vänner till henne "Du är ju som en levande gps". Detta är en fras både Malin själv och vi runt ikring henne har upprepat ofta under de senaste åren. En ganska fin sak att säga till någon, tycker jag faktiskt.

I förra veckan när Fredric & jag skulle hitta till en fest hos en klasskompis imponerade jag på honom och han gav mig komplimangen "Louise, du är ju som ett vandrande Google Maps". Ganska stolt blev jag. Kanske blir man som man umgås? Kanske Malins unika gps-färdigheter har överförts till mig?

Under helgen som var insåg andra vänner och bekanta att tjänsterna jag erbjöd inte endast bestod av Google Maps, utan att Google Translate också fungerade ganska bra. "Louise, kan du säga det här till person X?", "Vad betyder det här?" Ett ganska bra sätt för mig att öva min franska är faktiskt att få prata för alla andra.

Jag undrar vilken tilläggstjänst jag ska lansera härnäst...

Escargots, vin, baguette & ost

Det är ingen dålig onsdagskväll det...

1 månad, 4 veckor

I dag är det en månad, tillika 4 veckor, sedan jag anlände till Troyes. Overkligt. På ett sätt känner jag mig fortfarande som en nykomling, trots att mycket har hunnit hända på fyra veckor. Man har hittat rutiner och fått nya vanor. Funnit en mängd nya bekantskaper.

Skolan har också kommit igång på allvar. Två inlämningsuppgifter och två tentor har vi hunnit ha hittills, trots att vi bara är inne på fjärde skolveckan. Första tentan skrevs i går, andra i dag. Tentorna har varit kl 17.30 - efter att vi haft föreläsningar 9.45 - 17.15. Man är ganska trött när man går in i tentasalen, och vill ju inget hellre än att gå hem och äta middag istället.

I morgon har vi ingen tenta (yes!) så därför ska jag njuta av att en skolfri kväll och natt utan mardrömmar om kommande tentor.