Svensk sommar

I går var det fransk sommar, 30 grader varmt och strålande sol. I dag är det svensk sommar, 14 grader och regn. Man får ju hemlägtan... Eller?

Ljumma sommarnätter

De ljumma kvällarna och nätterna kan ju nästan vara det bästa med sommaren. Då man kan vara ute trots att det är mörkt, men ändå slippa ha på sig lager på lager. I Troyes är det dessutom, till skillnad från sommaren i Norrland, myggfritt.

I kväll har vi haft hej då-kväll med klassen. Vi satt på torget och drack en apéro, en fördrink, och gick sedan till pizzerian Tabla Pizza. Det är underbara människor jag har träffat här och det är jag väldigt tacksam över.

Troyes by night.

Toi et moi

Jag måste få bjuda på en till skön fransk låt, "Toi et moi" med Guillaume Grand. Jag älskar den! Lyssna och njut.

Och så var den tryckt och inbunden

Nu är jag säker på att uppsatsen är klar! I går tryckte vi den och band in den, så nu finns inget tvivel. Och på måndag ska vi bara räcka över till din handledaren tillika examinatorn. Hurra, hurra, hurra!

Med blandade känslor

Det var med blandade känslor som jag promenerade genom regnet till skolan i morse. Det är sista skoldagen i dag. Föreläsning hela dagen, och Fredric och jag har just gjort en presentation om Ishotellet i Jukkasjärvi. Tre inlämningar nästa vecka, men sen är vi klara. Galet!

Hela tiden måste man säga "hej då" till vänner. Jag försöker satsa på "vi ses" istället för "hej då", men samtidigt vill man inte lova för mycket. Jag har i alla fall planer på en resa till St Petersburg i höst och förhoppningsis till Sevilla så småningom. Återstår dock att se hur resebudgeten ser ut. Och det ser inte alltför lovande ut just nu tyvärr. 

Mon mémoire

I dag har vi skrivit klart uppsatsen. Tror jag i alla fall. Den är genomläst och rättad och borde vara klar. Nu ska den skrivas ut och bindas in på ett ställe inne i stan. Och på måndag innan klockan 16 ska den lämnas in.

Fredric och jag har skrivit uppsatsen tillsammans och vi har skrivit om educational tourism, en blandning av utbildning och turism. Vår uppsats heter "An Erasmus Way of Life - an In-depth Study of the Travel and Educational Experiences of Exchange Students in Troyes, Champagne-Ardenne, France" och vi har studerat europeiska utbytesstudenters upplevelser här i Troyes. Vi har kommit fram till mycket intressant, bland annat att utbildningen inte alls var speciellt viktig när folk valde att resa till Troyes - istället kom de för upplevelsen, för det kulturella utbytet och för att kunna resa.

Vi har intervjuat sju andra utbytestudenter om deras upplevelser här, och sedan har vi kodat intervjuerna. Vi delade in koderna i olika kärnkategorier och utifrån kategorier analyserade vi vårt resultat.

En bra bit in i arbetet insåg jag att vi nog tagit oss vatten över huvudet, för vi har ju trots allt under hela arbetets gång haft en massa annat att göra också. I början av terminen trodde vi att det var något sådant här som förväntades av oss, men det har visat sig att de andra inte alls gjort något liknande. De andra verkar mer eller mindre "bara" ha gjort en litteraturstudie. Och det här med källor har nog inte varit alltför frekvent i uppsatserna. Jag är nu orolig för att vår uppsats ska vara för teoretisk för läraren som ska sätta betygen. Jag har hört att han gillar fina bilder och korta texter... Och de franska eleverna hävdar att han inte förstår engelska. Ja, vad ska man säga? The French way of life, gillar jag att kalla det. Jag håller nu tummarna för läraren ska förstå att vi har lagt ner ett hästjobb på den här uppsatsen och belöna oss med en fin bokstav i betyget.

Working 9 to 5

Det är en kamp mot klockan. Deadline närmar sig för varje sekund och uppsatsen måste bli färdig. Fredric och jag jobbar på för fullt just nu, från ungefär tio på förmiddagen till en stund efter midnatt. När jag vaknar på mornarna, efter att väckarklockan har ringt x antal gånger, känns det som att jag har blivit överkörd av en ångvält. Det är de här gångerna som man längtar efter ett klassiskt nio till fem-jobb. Förhoppningsvis är det det som mina studier, och allt slit, leder fram till - ett jobb. Ett riktigt jobb.

Farväl-picknick

I går var det pluggpaus igen, en farväl-picknick tillsammans med klassen på stranden i Fôret d'Orient. Uppslutningen var bra med tanke på hur mycket vi har att göra just nu.,men vi hade inte vädergudarna på vår sida - det var mulet och kallt. Vi frös. Så när vi hade hunnit till efterrätten, den viktigaste delen av en picknick, åkte vi hem till Margaux. Hon bor på en jättefin gård ungefär en och en halv mil utanför Troyes. Solen tittade fram och vi fick avnjuta en kladdkaka, brioche och en påse Gott & blandat. Saltlakritsen uppskattades inte av mina klasskamrater. Men det var ju inte så oväntat.

I Fôret d'Orient.

Jag fann en ny vän hemma hos Margaux, schäfervalpen Finfin.

Hos Margaux. Här skulle jag kunna tänka mig att bo.

Blomster.

The Amplifetes

Svenska The Amplifetes som spelade på galan i lördags. De ska tydligen på Peace & Love i sommar.

Korta inlägg nu. De ord som skrivs hamnar i uppsatsen i stället för på bloggen.

UTT-galan II

UTT-galan

I går tyckte jag att jag var värd en paus i uppsatsskrivningen och gick därför på gala. Det var det stora tekniska universitet i stan, UTT, som hade anordnat en gala och de 3 500 biljetterna var slutsålda sedan länge. Innan galan bjöd Kakan och Malin in till picknick i sin trädgård. De hade fixat jättemumsig plockmat och vi hängde och njöt av vädret under eftermiddagen.

Väl på galan som var på självaste universitetet fanns ett stort utomhusdansgolv, ett konserttält, flera olika ställen att handla mat och tolv rum inredda med olika teman. I varje rum spelades speciell musik och fanns barer med olika specialiteter. I konserttältet spelade olika band såsom svenska The Amplifetes. Senare på natten uppträdde den kända DJ:en Klaas också.

Vid midnatt var det dags för fyrverkerier. Vilken show! Det är bland de bästa fyrverkerierna jag har sett (bäst hittills var fyrverkerierna jag såg i "min" lilla by Feucherolles 2006, och jag tror även att den showen som vann fyrverkeri-SM 2006 var snäppet bättre). Alla samlades på universitetets stora innergård och himlen fylldes av fyrverkerier i olika färger under ungefär en kvart, tjugo minuter.

Nästa show bjöd vädret på. Det hade under dagen varit strålande väder, men under småtimmarna började regnet plötsligt ösa ner och istället för fyrverkerier var det blixtar som lyste upp himlen. Utomhusdansgolvet tömdes ganska snabbt.

Jag undrar hur många flaskor champagne som såldes under kvällen. Det kändes verkligen som att alla drack champagne - och ingen så kallad "Erasmus-champagne", mousserande vin. Nej, i går var det äkta champagne som gällde. Flaskorna kostade 200 kr/styck, vilket inte alls är så farligt. Det var ju gala och det firades att terminen håller på att ta slut. Alla var finklädda, skålade i champagne och stämningen var på topp.

En häftig fest var det. Något för Umeå Universitet att ta efter, tycker jag.

Jag och Aliisa.

Xavier och Olga.

Kakan och Fredric.

Redo för gala.

De svenska pojkarna i Troyes; Martin, Paul och Fredric.

Mot galan.

I sällskap med Estelle, Delphine, Géraldine och Marion.

Törsten släcks med champagne när The Amplifetes uppträder.

Malin, jag och Ann-Sofi.

Telefonsamtal från Cannes

Vädret är verkligen strålande och hela Frankrike pratar om det. Vi har haft soligt och varmt ända sedan slutet av mars och det har bara blivit varmare och trevligare med tiden. Alla har sagt att "i maj kommer det att bli dåligt, i maj är det alltid dåligt". Solen fortsätter dock att skina. Nu är alla, jag inkluderat, orolig över att det dåliga vädret kommer i juni - när jag är ledig och har planerat att njuta av vädret.

I dag har vi fått vara ute och njuta av solen litegranna. Vi har gjort två studiebesök i Troyes, på en fin restaurang och på ett välkänt hotell. Vi fick besöka hotellets finaste rum och där hade tydligen Jacques Chirac bott natten till i dag. Det kanske händer mer i lilla Troyes än man tror.

Dagen har nästan varit för varm, alla har klagat, suckat och pustat. Det är drygt 25 grader varmt och få vindpustar. Alla har sökt sig till skuggan när det har varit möjligt. Tillbaka i klassrummet är det också väldigt varmt, och alla klär av sig så mycket man kan utan att det blir olämpligt.

Nu kan jag officiellt skriva in filmstjärna på mitt CV. Filmen som Fredric och jag deltog i tidigare under terminen finns nu på YouTube. Jag är förvånad över att de inte ringt från Cannes ännu. Skådespelarinsatserna är imponerande, såsom arbetet bakom kameran. Ja, eller hur var det nu igen... Vi bjuder i alla fall alla tittare på ett leende.

Mellan himmel och jord

I morse ringde väckarklockan tidigt och då gällde att ignorera gårdagens födelsedagsfest och sena hemgång. Det händer annars inte så mycket. Inte för mig alltså, eftersom vi har vår uppsats att skriva. I Troyes händer massor; fest varje kväll eftersom många redan blivit klara med skolan. De första studenterna har redan hunnit lämna Troyes och återvänt till sina hemländer.

Fredric och jag har i dag suttit i solen i en park och kodat intervjuer. Det tog ett bra tag, men blev faktiskt roligare och roligare ju längre vi kom. Mellan alla intervjuer hann vi småprata om allt mellan himmel och jord. Det måste man också få göra när man jobbar så duktigt. Med en dryg vecka till deadline blir det hårt arbete vareviga dag. Ska bli så skönt att bli klar och få lämna in! Dock vemodigt, eftersom det i stort sett är det sista vi gör här. Nu måste jag logga ut från ansiktsboken och fortsätta skriva så att vi blir klara någon gång. Eller så låter jag bli så får vi stanna i Troyes tills vidare...

Vykort

I Paris finns en massa fina vykort att köpa. Det finns en massa fula också, men dem är det onödigt att köpa. Här är några fina kort.

Ibland vill universum annat

Men åh! Ibland blir man så irriterad att man inte vet vart man ska ta vägen. Det går trögt med Fredrics och min uppsats. Med en och en halv vecka kvar till deadline är inte ens hälften av datamaterialet insamlat och själv har jag skrivit ungefär en halv sida. Fredric har dock skrivit mer. Det är inte bara vårt fel att det gått så trögt, vi har universum emot oss. Först och främst har det i stort sett varit omöjligt att hitta källor. Utbudet i biblioteket är minst sagt begränsat. Internet i Troyes är för dåligt för att jag ska kunna kolla artiklar via UB’s hemsida och på skolan är Umeå Universitetsbibliotek… spärrat! Otroligt, men sant. Jag säger det igen, universum. I kväll skulle jag gå till skolan för att skriva ut och korrekturläsa text. Umeå Universitet är öppet 24/7, och jag är medveten om att det inte är så här. Men när jag kommer till skolan vid åtta är det igenbommat och nedsläkt. Jag har turen att hitta en vaktmästare som förklarar att de i vanliga fall stänger vid klockan nio, men eftersom det var så lite folk där i kväll bestämde de sig för att låsa och gå hem drygt en timme tidigare. Oh la la! The French way of life. Ofta älskar jag det, men inte alltid.

Får jag be om största... möjliga... tysss...tnad

I vanliga fall är det livligt här på skolan. Skolan är inte som ett universitet utan mer som en högstadieskola. Det finns pingisbord, ett sånt fotbollsspel som Joey och Chandler har och ibland spänns ett volleybollnät upp över hela foajén. Folk rör på sig, tjoar och tjimmar. I klassrummen är det tyst, men i kaféet - skolans hjärta - spelas hög poppig musik. Men nu är det som att hela skolan blivit övergiven, det är helt dött här. De flesta har avslutat alla sina kurser och inga hänger här längre. Det är tyst och tomt överallt, till och med i matsalen som brukar vara trång och högljudd. Det är som en spökskola. Två veckor är det kvar tills jag också får överge skolan. Och det är på gott och ont.

Sverige, Sverige älskade land

Två dagar i rad har jag ställt upp för mitt land och utfört min medborgerliga plik. Jag vill ju få ett varmt välkomnande när jag återvänder till Sverige så småningom. I går röstade jag på Sverige i Eurovision och i dag traskade jag iväg till en vän för att se en hackig sändning av VM-finalen. Det var inte bara sändningen som var sisådär, men det vet vi ju alla redan. Två av vännerna i sällskapen kommer från Finland och de blev inte bara lite glada när Finland vann. Det var min behållning av kvällen; deras hejarop, skratt, leenden och även glädjetårar.

Vad var det jag Saade?

Jag har jobbat hårt i Frankrike för att Sverige ska få röster. Och en tiopoängare är ganska bra, om jag får säga det själv. Synd bara att det inte räckte ända fram. Bättre lycka med hockeyn i kväll istället! Eftersom vi inte vann i går kommer Sverige att få vinna ikväll. Ingen anledning att oroa sig, jag har ju en deal med finländarna.

Eurovision

I kväll hoppas jag att Frankrike ska ge tolvpoängaren till Sverige. Jag jobbar för det och jag kommer att spendera några kronor på att få min vilja igenom. Jag har försökt göra en deal med mina finländska vänner - att om Sverige får vinna Eurovision så kan de få vinna VM-finalen. Man måste ju välja och då gäller det att prioritera vad som är viktigast. Och vem bryr sig om ishockey egentligen?

Har ni fest eller?

Jag skulle säga att en fest i Sverige låter "k-psssch", ljudet när ölburkar eller ciderburkar öppnas. I Frankrike låter det "poff" när champagnekorkarna skjuts kors och tvärs. I kväll är det fest, det är ju torsdag!

Har ni fest eller?

Senaste nytt

Är att Mette-Marit handlade macarons från Ladurée på Charles de Gaulle i går kväll. Hon låter hälsa att hennes favoritsmak är citron.

Och ja, nu är det slutsnackat om Ladurée. Punkt.

Champagne

I går var en jättemysig dag. Mamma och Cecilia kom till Troyes med tåg och vi tog en liten promenad i centrum och åt god lunch på uteservering. Sen åkte vi bil bort från stan och ut på landsbygden. Solen sken och det var fantastiskt vackert. Vi åkte på smala och slingriga vägar genom små och pittoreska byar. Vi stannade i byn Landreville för att köpa en flaska champagne hos Rene Jolly. Hösten 2009 gjorde vi en case study vid Handelshögskolan vid Umeå Universitet när vi läste företagsekonomi, och vår case study handlade just om Rene Jolly. Häftigt att åka dit och se champagnehuset med egna ögon! Nästa steg är att testa champagnen som vi jobbade med.

Resan gick vidare mot Urville och champagnehuset Drappier. Vi blev väldigt väl omhändertagna och fick vi en mycket intressant rundtur på gården och i källarna. Vi fick sedan prova tre olika sorters champagne, en champagne brut, en champagne bland de blanc och en vintage.

Tre fantastiska dagar har jag haft tillsammans med mamma och storasyster i Paris och ute i Champagne. Tack så mycket för besöket! I dag har de fått njuta av Paris och jag har fått njuta av föreläsningar på skolan. Vem som haft det bäst behöver jag inte ens fundera över.

Utsikt från bilden över vinrankor och en liten by.

I Drappier's källare.

Champagne Drappier.

Tillfällig förvaring av vintage-champagne.

Champagneprovning.

En helg med mycket god mat och dryck

Supermysig helg! Ätit och druckit gott har vi gjort. Och promenerat också, massor. Jag har fått fina mönster av Union Jack på fötterna efter långa promenader i gladiatorsandalerna när solen legat på.

I lördags kollade vi in Notre Dame, en Marc Jacobs outlet, Champs Élysées och utsikten från Tour Montparnasse. Vi hann med en jättegod baguette till lunch på ett litet fik nära Rue Rivoli, rosévin i Jardin de Tuileries, Häägen Daaz-glass på Champs Élysées och världens godaste picknick i Jardin de Luxembourg. Där drack vi champagne, åt jordgubbar, ost och baguette och macarons från allra bästa Ladurée. När det väl var dags för middag orkade jag inget mer än en smoothie.

I söndags hann vi med Montmartre och en tur med båt på Seine. Vi fortsatte att äta och dricka gott. Middagen intogs på restaurangen La Marmite i Montmarte där vi alla beställde sallad, och fick en gigantisk salladsskål var fylld med supermumsig sallad. Rekommenderas!

Paris är bäst, ingen protest. Dit vill man bara åka, aldrig åka därifrån. Jag har lovat mig själv minst en Parisresa till innan det är dags att lämna la France.

Glada Parisresenärer.

Puss på dig, mamma!

Rosévin, Jardin de Tuileries.

Varför ser storasyster så skeptisk ut?

Världens godaste picknick. Världens snyggaste duk.

Mmm, macaron...

Restauranghäng nära Tour Montparnasse.

A normal school day

Hej Louise, Fredric här! Tänkte bara skriva en hälsning medan du får ditt CV utvärderat av J.P. Mongon. Sjäv så dansar jag!! :)

Grillade grönsaker

I går kväll var en favorit i repris, grillkväll i Martin och Lucas trädgård. Vädret var som förra gången strålande och den här gången var det ännu mera folk. Långväga kunde man höra musiken och alla människor samt känna doften av grillning. På tre små grillar trängdes allas mat; köttbitar, kycklinglår, mängder av korvar, grönsaker, baguetter och en massa annat gott. De grönsakerna som Fredric och jag marinerat och sedan grillat på spett smakade underbart.

Stämningen var på topp och alla hade trevligt. Tiden rann i väg alldeles för snabbt! Kvällen avslutades på allas vår kära bomullsklubb, Cotton Club, där de spelade samma musik som de alltid gör, och där samma människor som alltid hänger där fanns på plats även i går. Vi kan det där nu, men trots det hade vi trevligt. 

Helgen blir också festlig för min kära mor och äldre syster sitter på planet mot Paris just nu. I morgon bitti tar jag tåget in till hufvudstaden och hoppas på att återfinna dem. Jag har på känn att jag kommer att hitta dem på ett mysigt kafé...

Allergisk mot Frankrike

Ja, det verkar inte bättre. Allergimedicinen har hjälpt och jag sover åter gott om natten. Och eftersom jag inte varit allergisk innan, mot pollen och sånt, måste det ju vara Frankrike jag är allergisk mot. Det gör ont att säga det, jag gillar ju Frankrike - mycket! Men så länge jag har medicin som gör att jag och Frankrike kan vara tillsammans trots vissa allergiska reaktioner är det ju ingen fara på taket! Det är bara att fortsätta njuta av la vie en France.

Om den gången jag blev allergisk

Jag har snorat och hostat i veckor nu. Den senaste veckan har jag inte kunnat sova för hostan har stört för mycket, jag har varit uppe flera gånger varje natt och kokat te för att lugna ner halsen. Varken svenska och franska varianter av  hostmedicin har hjälpt. Så i går var det dags för läkarbesök. Och hör och häpna, läkaren bestämde sig för att jag var allergisk. Mot träd och pollen och sånt. Aldrig förut i mitt tjugofyraåriga liv har jag varit allergisk - förutom mot doftljus när jag var sex år gammal, men det känns inte så aktuellt. Jag var otroligt skeptisk när jag lämnade läkarmottagningen - läkaren lyssnade på andringen, men gjorde inget allergitest eller liknande. Jag var ännu mera skeptisk när jag drog kortet, blundade och slog min kod på apoteket - det är dyrt att vara allergisk. Men jag får erkänna att jag i natt sovit bättre än på länge. Nu håller jag bara tummarna för att det är något konstigt franskt träd som jag är allergsik mot, för så här vill jag inte ha det varje vår.

Åter till vardagen

Söndag kväll. Imorgon börjar vardagen om. Föreläsningar, inlämningsuppgifter och presentationer. Och en uppsats som ska skrivas. Nu är det inget mera "Champagne way of life". Inte på ett tag i alla fall.

Det har varit underbart att ha lite ledigt. Lite frihet. Inga rutiner. Mera ledighet till folket, tycker jag. Veckorna som följer kommer att bli tuffa.

Hursomhelst har helgen varit trevlig. Lite parkhäng eftersom vädret varit fint, lite fest eftersom det alltid är trevligt och så lite städning och komma igång med skolan igen-pyssel. Helgen avslutades med ett glas varmt vin vid torget inne i stan. Trevligt! Man måste ju njuta av helgen och ledigheten in i det sista.